GÄST- Knipprot

Knipprot. GÄST. Film från Sölvesborg.

Spraymåleri på metall.

Ca.3X30m.

Ett uppdrag av Sölvesborgshem genom KC-Syd 2017

Projektledning av Lena Wyrner

Sövesborgshem

VD Johan Braw.

Det finns kulturella, filosofiska, samhälleliga skäl att skapa konst i bostadsområden. Utan att ifrågasätta dessa har jag som vd för Sölvesborgshem en annan infallsvinkel: genom konsten kan betraktarens upplevelse av vår produkt – fastigheten – påverkas. Stadsdelen Ljungaviken är en uttalad hybrid av att vara urbant och samtidigt nära naturen. Jag ville förstärka den urbana tonaliteten, och ville därför ha något åt street art-hållet.

Platsen för verket skulle vara en 1-plans komplementbyggnad (förråd mm) med sedumtak och träfasad, löpande längs med, några meter ifrån bostadsbyggnaden. Komplementbyggnader är av förklarliga skäl mindre ambitiöst gestaltade, vilket gör dem tacksamma för konst-uttryck. Denna kombination av att vilja lyfta fram det urbana, och att lyfta upp en ganska ordinär och enkel byggnad förmedlade vi till Pärra Von Andreasson. I övrigt gav vi inte särskilt mycket direktiv – vi ville att han skulle tolka uppdraget själv utifrån detta.

Hans verk har levererat just detta: att göra upplevelsen av vår fastighet – och därmed stadsdelen – mer urban. Så betraktat är konsten alltså en del av produktutvecklingen av en fastighets tonalitet, och därmed av dess marknadsvärde. Att större kulturella, filosofiska och samhälleliga fördelar kommer med gör naturligtvis inte saken sämre.

Keep pushing

/Johan

Ruskig Ångests intention till verket:

Det är inte möjligt att se hela denna gestaltning rakt framifrån.

Där av det självklara valet att göra en helhet som glider, rör sig, längst hela ytan och som består av fristående delar som likväl håller samman till tanke, färg, form och komposition.

Jag har utgått från diagonalen vilket är matematiskt försvarbart och skapar en spänning och dynamik men även en upplevelse av harmoni.

Formspråket jag använder mig av är kroppsligt och organiskt. Det går att likna vid boxarens slag och pareringar som är så inövade att dessa reflexer sitter i ryggmärgen. Det är ett graffitimanériskt formspråk men utan text eller annat graffitirelaterat bildspråk eller budskap. I detta manér, som ju såklart i sig skvallrar om massa saker, vill jag göra en del abstraherande inlägg. Högst troligen från former och färger hos Knipproten. Även annat kan komma på tal.

Det är dock inte tal om illustrativt avläsbart och utan att förringa betydelsen av mitt eget verk så, av generositet kan det beskrivas med ord som, energiskt, starkt, lustfyllt, kreativt, lekfullt, livsbejakande, kroppsligt och dynamiskt. Jag är medveten om att det tenderar det ekivoka, vilket inte gör något, men i så fall är det på en mental, abstrakt och själslig nivå öppen för alla betraktare och har inget med kön att göra.

Upphängningshjälp.

I skissande stund har jag ett arbetsnamn. Knipprot. Men under processens kan något annat uppstå som sedan kan bli verkets slutgiltiga titel.

Knipprot

Fridlyst

Skogsknipprot är en ofta storväxt och kraftigt byggd orkidé med kort upprätt jordstam. Stjälken kan bli nästan en meter hög och är finhårig upptill, som ung med kraftigt böjd topp. De talrika stjälkbladen är brett ovala till äggrunda, med grov nervatur. Skogsknipprot blommar i juli-augusti med ganska stora, grön- eller brunaktiga blommor som sitter i en först lutande, senare upprätt och ensidigt vänd klase. Kalkbladen är utbredda och varierar i färg från grönt till brunaktigt violett.  Skogsknipprot Läppen är grönaktig, ganska kort och föga utskjutande, den är ledad med en yttre kilformad del och en inre skålformad del som innehåller nektar. Könspelaren har ett välutvecklat så kallat rostellum.

Pressa aldrig ihjäl en knipprot.

Skogsknipprot är en mångformig art som varierar avsevärt i storlek och i blomfärg. Den liknar ingen annan svensk växt utom kal knipprot (E. phyllanthes) som dock skiljer sig genom kal stjälk och mer slutna blommor utan tydligt rostellum.

Skogsknipprot, kapslar Utbredning. Skogsknipprot är ganska sällsynt och den förekommer huvudsakligen i Syd- och Mellansverige. Den växer i mullrika lundar och barrskogar på kalkrik mark, men kan också växa i vägkanter, ängsmarker och andra kulturskapade miljöer. Den kan på sina håll vara ganska talrik. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1732 (Nordstedt 1920).

Etymologi. Artnamnet helleborine kommer av grekiskans helleboros, vilket var ett växtnamn redan hos Hippokrates (400 f. Kr.).

Översta bilden är skissen. Understa är det slutgiltiga resultatet fotat av Lena Wyrner.

Slutgiltiga titeln Gäst- Knipprot syftar just på tanken att orkidén är något lite främmande och exotiskt på våra breddgrader. Men det är den inte. Den har funnits länge här och en del av faunan. Hur behandlar vi de vi betraktar som våra gäster eller nyanlända i alla sammanhang? Bjuder på en kopp kaffe?

Demokrati, Makt, Kön och Marknad

Demokrati. Spraylack på masonit. 2.2X2.2m, Ruskig Ångest 2010- 2020.

2010 gifte sig kronprinsessan Victoria och Daniel.

Ruskig Ångest blev det året inbjuden att måla under Malmö Festivalen. Det innebar att måla på ett stort verk under loppet av en knapp vecka. Så att festivalbesökarna kunde följa processen.

En vardag på jobbet. Stortorget i Malmö 2010.

Inspirerad av Cow Goes Abstract av Roy Lichtenstein påbörjade han en serie på 4 delar med bröllopsparet som utgångspunkt. Hur många artiklar i alla våra mediakanaler skrevs det inte om det bröllopet och paret? Ruskig Ångest blev inte klokare av all information utan kände att deras verklighet föreföll mer och mer abstraherad ju mer han läste. Nu stod han själv där och förmedlade ännu en bild.

Den första versionen av Royalfamily goes graffitiabstract uppställd i Gatukonstoret i Malmö 2010. I bakgrunden ett porträtt på Gudrun Schyman på uppdrag av FI samma år.

På själva bröllopsdagen var alienations känslan om möjligt ännu större. Han kunde inte ens föreställa sig vad han skulle ha på sig, vad han skulle säga eller hur han skulle bete sig om han varit bjuden på bröllopet. Det var han inte. Han såg delvis sändningarna på TV och kunde inte identifiera sig med någon i det stora inbjudna sällskapet. Han vet ju redan att en konstnär är en utomstående bland de utomstående eller en betraktare och inte en deltagare, men att inte alls känna en tillhörighet med en enda person i detta sällskap verkade ju helt orimligt.

Då såg han honom. Broderkänslan kom. En ung vakt. Värnpliktig? Det var alltså ingen inbjuden gäst, eller vän till familjen eller annan för tillställningen självklar person. Han och hans kollega stod på var sin sida av en port ur vilken gästerna strömmade in i kreationer tillägnade brudparet. De båda vakterna jobbade såklart och deras uppgift var uppenbar. Vakta dörren. Var diskreta och allvarliga. De skall överhuvudtaget inte märkas mer än en möbel eller annan inredningsdetalj. Blicken skall vara fast. Absolut inte röra sig, säga något eller flacka med blicken. Men det var just det han gjorde. Han kunde inte låta bli. Den unge vakten kunde inte motstå frestelsen att kika på de inpasserande. Hans kollega skötte sig exemplariskt men inte Ruskig Ångests själsbroder.

Han tittade och sökte med blicken runt om i rummet. Han såg. Stirrade.

Skönt. En av dem skulle konstnären lugnt kunna hänga med på ett avslappnat och självklart sätt. En vakt.

En tid senare, samma år, ställdes verket i sin helhet ut på Örebro Konsthall.

Verket på utställningen SubGlobII på Örebro Konsthall 2010.

Där visades verket tämligen obemärkt. Konsthallschefen berättade dock att Daniel och Victoria vid tillfälle passerat Konsthallen när de var på väg till Ockelbo, Daniels hemort. (Ruskig Ångest släkt finns också i dessa trakter och visst är de släkt på väldigt långt och långsökt avstånd). Innan de kungliga paraderar det offentliga på detta sätt skickar Hovet ut lite representanter för att reka omgivningarna. Det innebar tex att Konsthallschefen med personal fick en bit gata/trottoar utanför Konsthallen där de skulle städa och ta bort allt intrampat tuggummi från. På knä. Konsthallen skulle också hållas stängt, när de kära passerade, eftersom de verk som visades inte passade i kungligt sällskap.

Måleriserien uppdateras för att ställas ut på Kulturcentrum i Malmö 2017, men där censureras den av konsthallschefen.

Nu kanske titeln på målningarna blir tydligare. Från början fanns det ju en i varje fall hyfsat lik porträttbild med i serien, men den blev sedermera befriad från de övriga, försedd med flaxande hjärtan, och ställdes ut på Alla Hjärtans Dag på Stockholms Auktionsverk 2019, och klubbades för en blygsam slant. Fokus blev, istället för brudparet, på frågor kring Demokrati, Kön, Makt och Marknad. Och hur dessa förhåller sig till varandra.

Kärlek. En uppdaterad version av Royalfamily goes graffitiabstract som visades på Stockholms Auktionsverk 2020.

Inte minst sedan Konsthallschefen för Ronneby Kulturcentrum censurerat verket under separat utställningen S(KÖN), Ruskig Ångest hade där 2017 med hänvisning till ett för henne eget formulerat avtal där all konst som kan uppfattas Sexistiskt eller Rasistiskt inte är tillåtet i Ronneby eller i dess Kulturcentrum.

Bild från utställningen (s)kön på Ronneby Kulturcentrum 2017 där Royalfamily målningarna inte fick visas pga konsthallschefen egen formulerade policy vad som är lämplig/olämplig konst. Porträtt på chefen själv var dock helt ok.

Konst kan uppfattas på exakt alla tänkbara och otänkbara sätt. Och det är helt i sin ordning och tillhör konstens uppgift. Det är inkluderande. Och tro det eller ej, det finns människor som kan bli förbannade på en vit kub. Eller på ingenting.

https://www.blt.se/kultur-o-noje/uppfriskande-kritik-av-konstens-rum/