Månad: maj 2021

Graffitigestaltning 2020.

Plåt, foto och spraylack på betong.

Ca. 50X1,5- 3.5m

Bakgrund.

Jag genomförde två medborgardialoger innan jag startade min process. Jag genomförde även en workshop med boende i närområdet. Jag har använt mig av en del erfarenhet från mitt engagemang som konstnärlig ledare för GHH- Gottsunda Hip Hop Festival. Jag tog del av den projekt/processbeskrivning Uppsala Hem använt för att få stöd från Boverket.

Jag börjar med den sistnämnda. Ett par fina tankar med verket är riktat mot två grupper av kvinnor. Dels yngre som man hoppas kan identitet-stärkas i sig själva i förhållande till sin omgivning. Ett exempel på det är att ta selfies/groupies med verket där även omgivningen i stort kommer med. Dels en grupp kvinnor som bor i området men som av olika anledningar inte går ut från sin bostad. Kan verket locka ut denna grupp?

Genom GHH har jag bedrivit flertal processer kring offentlig konst i Gottsunda och Uppsala. Förutom en omvärldskoll har jag en bra lokalkoll kring vad som gjorts och görs just nu, på området. Det är många aktörer som arbetar med offentlig konst och kultur på olika sätt i staden. Det är väldigt energiskt, spännande och viktigt. Det är bra att vi känner till varandra och att vi tillför olika saker så det blir så unikt och dynamiskt som möjligt. Min ambition var att verket skall upplevas som väl förankrat i Gottsunda samtidigt som det ingår i en tydlig internationell gemenskap. Hip Hop/Graffiti kan vara ett sätt att åstadkomma detta. 

Jag genomförde ett par medborgardialoger, en i Gottsunda Centrum i samverkan med Kulturpunkten samt en på Mötesplatsen i området. Jag klippte ur fasader ur foton på byggnader/arkitektur från Uppsala Hems kvarter och bad boende att lägga sina favoritbilder bakom fotona så de blev som monumentala bilder i kvarteret. Skisser. Jag genomförde även en workshop där alla som ville kunde testa att måla med sprayfärg som teknik. Ca. 200 personer deltog i dessa verksamheter.

Verkets innehåll

Vågar jag påstå att alla jag pratade med svarade ”närheten till naturen” och/eller ”det sociala, öppna och trevliga” på frågan hur de enklast och bäst beskriver det område de bor i?

Det är inget någon egentligen behöver säga. Det syns och märks. Gottsunda är trevligt och naturnära. Jag bodde själv i området mellan jag var ca. 16- 21 år.

Alla i Sverige har hört talas om Gottsunda men har nog inte denna självklara och tydliga bild. Verket får således den titeln. Nu vet ni. Identitet som redan finns och som är självklar.

En ung man, med en smula attityd, skrev bara ett G, på ett papper, väldigt snabbt, som jag sedan fotade bakom det klippta fotot. Han sa att det inte spelade någon roll vad han sa eller vad han gjorde, det är ändå ingen som bryr sig och det leder ändå ingenstans. Det var en rätt trist och dyster inställning han hade och jag tänkte att hans G skulle bli viktigt i verket. (Det är bokstavligen med faktiskt.) G står ju för Gottsunda och jag har helt enkelt skrivit GOTTSUNDA över hela väggen. 50 meter långt. Han var i samma ålder som jag var när jag bodde här men jag vill inte minnas att jag var så uppgiven och hopplös. Tiderna ändras? (Finns det problem här så är det hos unga män konstruktiva satsningar bör riktas.) Jag bestämde mig för att leta upp de texter och bokstäver jag skrev/skissade på den tiden, då jag var i hans ålder och det är skisserna som bildar texten GOTTSUNDA idag. Jag gjorde alltså denna skiss redan för 32 år sedan. Här, på Peterson-Bergers väg 88 där jag bodde med min bror. Det finns mer att fundera över kring detta tycker jag men denna text skall inte bli en bok.

Blommor. Det räcker inte att, med graffitins internationella bildspråk, bara skriva ett ord även om GOTTSUNDA i detta fall representerar en stor grupp människor, ett VI och inte bara ett pseudonym och ett JAG. Därför lade jag till 9 blommor som då bidrar till de 9 grundformerna som verket/målningen består av. Varje form är alltså en bokstav och en blomma. Vilka blommor är inte särskilt viktigt men det kan vara 9 midsommarblommor. Något jag bla gjort som en tidigare gestaltning på uppdrag av Vägverket/Stockholms Konst och står som en skulpturserie längs Ulvsundavägen utanför Bromma Flygplats. Vad som fascinerar mig med midsommarblommorna är historier om dess funktioner och symboliska värde myntat och nedtecknat långt innan Sverige kristnades. Mustiga Asatro berättelser. Gottsunda är väldigt naturnära och artrikt. Linné tog sina elever/studenter ut till Gottsunda för att studera den botaniska mångfalden här. Vem skriver våra nya berättelser om de blommor som gestaltats här?

Jag tänkte att det skulle vara en utmaning att få kvinnor som aldrig går ut att komma och kika på verket. Men iom att jag fotat så många personer under medborgardialogerna tänkte jag att någon av dessa kvinnor känner någon av de jag fotat. Det kanske tom är någon av kvinnornas barn. Och jag misstänker att om barnet är med i verket kommer kvinnan utan tvekan gå ut och kika på det. Därav uppstod tanken med att ha foton i måleriet. Först en smula sublimt men kommer man nära ska bilderna vara rätt tydliga och igenkännande.

Det blev ett 50-tal foton i verket. Detta grepp gör verket i sin genre en aning unikt. Jag tillfogade bilder från Gottsunda Hip Hop Festival samt några bilder på tidigare graffitimålerier som funnits i området och i Gottsunda Centrum tidigare men som nu, även av okänd anledning, tagits bort. Nu återuppstår de, om än för kanske enbart 10-15 år.

1992 arrangerade föreningen Hip Hop Corporation i samverkan med bla Gottsunda Fritidsgård och Studiefrämjandet en Internationell Hip Hop Festival i Gottsunda. Den första Festivalen i sin genre i Europa. Festivalen är beryktad idag och en av de då inbjudna graffitimålarna målade på en vägg i Gottsunda Centrum, en vägg som nu är bortbyggd och verket är således enbart historia. Den unga graffitimålaren kallade sig Reas och kom sedan att representera USA på Biennalen i Venedig 2004, dvs den i särklass största och mest inflytelserika internationella samtidskonstutställning alla kategorier. Att konstnärer som deltar där, och representera sitt land, är att jämföra med att vinna guld vid 100m sprint vid Olympiska Spelen.

En annan målning som finns på foto i verket är målat av mig på beställning av Uppsala Kommun 1994 under Kungsängsledsbron. I början av Nolltoleransen 2000-tal, när all form av offentlig målerikonst/graffiti förbjöds inom Uppsala Kommun, så sanerades målningen bort. När jag i år 2020, kontaktar Stadsbyggnadskontoret som förvaltar objektet för att höra vad som hände med verket svarar de att de inte har en aning vad som skett, varför verket är borta eller vem som är ansvarig. Det var märkligt vad lite man vet om de objekt man är ansvarig att förvalta tänker jag och har genast ett förslag. Alla dessa väggar som finns runt om i Uppsala, och det är väldigt många, förvaltas alltså av Kommunen och ägs alltså i slutänden av alla boende i staden. Mitt förslag är att öppna dem alla så vem som helst, när som helst, får gå dit och måla och skriva exakt vad som helst. Folkets egna fria demokratiska forum med andra ord. 

Sanningen om vad som skedde med målningen är att kommunen förstörde verket och sedan skyllde på ett inhyrt saneringsbolag, som enligt kommunens representant ”inte kunde skilja mellan klotter och konst”.

Sammanfattning

Verket syftar till att ge identitet åt platsen tillsammans med den övriga konsten som finns i området.

Gottsunda är unikt.

Genom sitt graffitiuttryck kopplas verket även samman med den internationella Hip Hop scenen där alla får utrymme oavsett vilken bakgrund man har. Hip Hop är arbetarklassens uttryck för akademikerklassens Postmodernism.

Unga kvinnor, och män, skapar sina egna uttryck och sina egna kulturella referenser. Konst idag är tex det de själva stannar till vid och tar en selfie med. Något som sticker ut, är unikt och berättar något om vem de är och var de kommer från.

Att få kvinnor att ge sig ut i samhället och delta är en stor socialpolitisk fråga. Kan konst fungera som ett stort litet steg? Det får tiden utvisa men ambitionen är helt riktig.

9 bokstäver och 9 blommor med en del tankar bakom. Det räcker långt med att målningen/målningarna upplevs som trevliga och beskriver den trevlighet som området redan präglas av.

/Pärra