Skisspresentation för fastighetsägaren Wihlborgs Fastigheter AB:
Mitt förslag utgår från vingen. Det utgår även från tankar om innovation, det globala samt en stark inspiration från Lövsalsfågeln.
Måleriet/verket för gärna beskrivas som urbant, gemensamt, energiskt, vitalt och dynamiskt. Puls, lust, förändring och det oförhappandes.
Skiss till Innovation.
Tanke/tankar:
Vingar
Verket består av upprepade former med några förskjutningar, förändringar i varje form. Visst tolkar man formerna ganska snabbt som vingar även om de är väldigt fritt beskrivna. Speciellt med tanke på färg. Verket kommer synas. Jag kan tänka mig en enkel stop-motion film som visas på en monitor inne på Elite där formerna sätts i ett kort bildspel för att beskriva ett vingslag. Vingen får symbolisera mod, innovation, förmåga, mental/fysisk rörelse och vilja.
Skiss Innovation med Lövsalsfågel och rökande kvinna.Färdigt verk utan kvinna som röker.
Innovation
Att tänka tanken att människan kan flyga har nog varit väldigt vanligt och en skojig föreställning genom 1000-tals år. De personer som faktiskt gjorde praktiska försök att flyga måste ha uppfattats såväl som roliga, märkliga och fullkomligt galna. Vilken vansinnigt fantastisk period det måste ha varit när förmågan och försöken faktiskt gav resultat och fler och fler gav sig in i processen. Många med livet som insats. Idag är flygandet högst aktuellt. Innovation behövs. Och den behövs från alla världens hörn.
Verket är beläget vid Ideon Gateway vars fasad skiftar i färgton.
Lövsalsfågeln
Strategi/cykel för artens fortplantning:
– Hanen bygger en lövsal av kvistar, skogsmaterial och löv.
– Han smyckar dem med föremål med viss ton/färg/nyans.
– En rival kan komma förbi och sabotera genom att ta föremålen och kasta bort dem.
– Det hindrar dock inte hanen som letar reda på föremålen och återplacerar dem på samma platser.
– Hanen gömmer sig och avvaktar.
– En hona kan dyka upp och inspektera salen utifrån. Är den medioker lämnar hon. Är den godkänd kommer hon däremot gå in i själva salen.
– Då dyker hanen upp och genomför en dans.
– Är även dansen godkänd sker parbildning.
Behövs det någon form av förklaring här kring kopplingen till innovation?
Hjärtat i himlen är skapat av Jacob Holländer och Bengt Anderson.
Det finns kulturella, filosofiska, samhälleliga skäl att skapa konst i bostadsområden. Utan att ifrågasätta dessa har jag som vd för Sölvesborgshem en annan infallsvinkel: genom konsten kan betraktarens upplevelse av vår produkt – fastigheten – påverkas. Stadsdelen Ljungaviken är en uttalad hybrid av att vara urbant och samtidigt nära naturen. Jag ville förstärka den urbana tonaliteten, och ville därför ha något åt street art-hållet.
Platsen för verket skulle vara en 1-plans komplementbyggnad (förråd mm) med sedumtak och träfasad, löpande längs med, några meter ifrån bostadsbyggnaden. Komplementbyggnader är av förklarliga skäl mindre ambitiöst gestaltade, vilket gör dem tacksamma för konst-uttryck. Denna kombination av att vilja lyfta fram det urbana, och att lyfta upp en ganska ordinär och enkel byggnad förmedlade vi till Pärra Von Andreasson. I övrigt gav vi inte särskilt mycket direktiv – vi ville att han skulle tolka uppdraget själv utifrån detta.
Hans verk har levererat just detta: att göra upplevelsen av vår fastighet – och därmed stadsdelen – mer urban. Så betraktat är konsten alltså en del av produktutvecklingen av en fastighets tonalitet, och därmed av dess marknadsvärde. Att större kulturella, filosofiska och samhälleliga fördelar kommer med gör naturligtvis inte saken sämre.
Keep pushing
/Johan
Ruskig Ångests intention till verket:
Det är inte möjligt att se hela denna gestaltning rakt framifrån.
Där av det självklara valet att göra en helhet som glider, rör sig, längst hela ytan och som består av fristående delar som likväl håller samman till tanke, färg, form och komposition.
Jag har utgått från diagonalen vilket är matematiskt försvarbart och skapar en spänning och dynamik men även en upplevelse av harmoni.
Formspråket jag använder mig av är kroppsligt och organiskt. Det går att likna vid boxarens slag och pareringar som är så inövade att dessa reflexer sitter i ryggmärgen. Det är ett graffitimanériskt formspråk men utan text eller annat graffitirelaterat bildspråk eller budskap. I detta manér, som ju såklart i sig skvallrar om massa saker, vill jag göra en del abstraherande inlägg. Högst troligen från former och färger hos Knipproten. Även annat kan komma på tal.
Det är dock inte tal om illustrativt avläsbart och utan att förringa betydelsen av mitt eget verk så, av generositet kan det beskrivas med ord som, energiskt, starkt, lustfyllt, kreativt, lekfullt, livsbejakande, kroppsligt och dynamiskt. Jag är medveten om att det tenderar det ekivoka, vilket inte gör något, men i så fall är det på en mental, abstrakt och själslig nivå öppen för alla betraktare och har inget med kön att göra.
Upphängningshjälp.
I skissande stund har jag ett arbetsnamn. Knipprot. Men under processens kan något annat uppstå som sedan kan bli verkets slutgiltiga titel.
Knipprot
Fridlyst
Skogsknipprot är en ofta storväxt och kraftigt byggd orkidé med kort upprätt jordstam. Stjälken kan bli nästan en meter hög och är finhårig upptill, som ung med kraftigt böjd topp. De talrika stjälkbladen är brett ovala till äggrunda, med grov nervatur. Skogsknipprot blommar i juli-augusti med ganska stora, grön- eller brunaktiga blommor som sitter i en först lutande, senare upprätt och ensidigt vänd klase. Kalkbladen är utbredda och varierar i färg från grönt till brunaktigt violett. Skogsknipprot Läppen är grönaktig, ganska kort och föga utskjutande, den är ledad med en yttre kilformad del och en inre skålformad del som innehåller nektar. Könspelaren har ett välutvecklat så kallat rostellum.
Pressa aldrig ihjäl en knipprot.
Skogsknipprot är en mångformig art som varierar avsevärt i storlek och i blomfärg. Den liknar ingen annan svensk växt utom kal knipprot (E. phyllanthes) som dock skiljer sig genom kal stjälk och mer slutna blommor utan tydligt rostellum.
Skogsknipprot, kapslar Utbredning. Skogsknipprot är ganska sällsynt och den förekommer huvudsakligen i Syd- och Mellansverige. Den växer i mullrika lundar och barrskogar på kalkrik mark, men kan också växa i vägkanter, ängsmarker och andra kulturskapade miljöer. Den kan på sina håll vara ganska talrik. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1732 (Nordstedt 1920).
Etymologi. Artnamnet helleborine kommer av grekiskans helleboros, vilket var ett växtnamn redan hos Hippokrates (400 f. Kr.).
Översta bilden är skissen. Understa är det slutgiltiga resultatet fotat av Lena Wyrner.
Slutgiltiga titeln Gäst- Knipprot syftar just på tanken att orkidén är något lite främmande och exotiskt på våra breddgrader. Men det är den inte. Den har funnits länge här och en del av faunan. Hur behandlar vi de vi betraktar som våra gäster eller nyanlända i alla sammanhang? Bjuder på en kopp kaffe?
GOTTSUNDA. Bokstäverna är gjord av Ruskig Ångest 1988 när han bodde på Peterson-Bergersväg i Gottsunda.
Graffitigestaltning 2020.
Plåt, foto och spraylack på betong.
Ca. 50X1,5- 3.5m
Bokstäver, blommor och en hel del andra tankar.
Bakgrund.
Jag genomförde två medborgardialoger innan jag startade min process. Jag genomförde även en workshop med boende i närområdet. Jag har använt mig av en del erfarenhet från mitt engagemang som konstnärlig ledare för GHH- Gottsunda Hip Hop Festival. Jag tog del av den projekt/processbeskrivning Uppsala Hem använt för att få stöd från Boverket.
Jag börjar med den sistnämnda. Ett par fina tankar med verket är riktat mot två grupper av kvinnor. Dels yngre som man hoppas kan identitet-stärkas i sig själva i förhållande till sin omgivning. Ett exempel på det är att ta selfies/groupies med verket där även omgivningen i stort kommer med. Dels en grupp kvinnor som bor i området men som av olika anledningar inte går ut från sin bostad. Kan verket locka ut denna grupp?
Genom GHH har jag bedrivit flertal processer kring offentlig konst i Gottsunda och Uppsala. Förutom en omvärldskoll har jag en bra lokalkoll kring vad som gjorts och görs just nu, på området. Det är många aktörer som arbetar med offentlig konst och kultur på olika sätt i staden. Det är väldigt energiskt, spännande och viktigt. Det är bra att vi känner till varandra och att vi tillför olika saker så det blir så unikt och dynamiskt som möjligt. Min ambition var att verket skall upplevas som väl förankrat i Gottsunda samtidigt som det ingår i en tydlig internationell gemenskap. Hip Hop/Graffiti kan vara ett sätt att åstadkomma detta.
Medborgardialog.
Jag genomförde ett par medborgardialoger, en i Gottsunda Centrum i samverkan med Kulturpunkten samt en på Mötesplatsen i området. Jag klippte ur fasader ur foton på byggnader/arkitektur från Uppsala Hems kvarter och bad boende att lägga sina favoritbilder bakom fotona så de blev som monumentala bilder i kvarteret. Skisser. Jag genomförde även en workshop där alla som ville kunde testa att måla med sprayfärg som teknik. Ca. 200 personer deltog i dessa verksamheter.
Alla som ville tog fram en favorit bild ur mobilen, la den i fotomallen och plötsligt hade vi 100-tals utmärkta skisser till offentlig konst i Gottsunda.
Verkets innehåll
Vågar jag påstå att alla jag pratade med svarade ”närheten till naturen” och/eller ”det sociala, öppna och trevliga” på frågan hur de enklast och bäst beskriver det område de bor i?
Det är inget någon egentligen behöver säga. Det syns och märks. Gottsunda är trevligt och naturnära. Jag bodde själv i området mellan jag var ca. 16- 21 år.
Midsommarblommor från ett tidigare verk, FAMILJ, i Bromma.
Alla i Sverige har hört talas om Gottsunda men har nog inte denna självklara och tydliga bild. Verket får således den titeln. Nu vet ni. Identitet som redan finns och som är självklar.
En ung man, med en smula attityd, skrev bara ett G, på ett papper, väldigt snabbt, som jag sedan fotade bakom det klippta fotot. Han sa att det inte spelade någon roll vad han sa eller vad han gjorde, det är ändå ingen som bryr sig och det leder ändå ingenstans. Det var en rätt trist och dyster inställning han hade och jag tänkte att hans G skulle bli viktigt i verket. (Det är bokstavligen med faktiskt.) G står ju för Gottsunda och jag har helt enkelt skrivit GOTTSUNDA över hela väggen. 50 meter långt. Han var i samma ålder som jag var när jag bodde här men jag vill inte minnas att jag var så uppgiven och hopplös. Tiderna ändras? (Finns det problem här så är det hos unga män konstruktiva satsningar bör riktas.) Jag bestämde mig för att leta upp de texter och bokstäver jag skrev/skissade på den tiden, då jag var i hans ålder och det är skisserna som bildar texten GOTTSUNDA idag. Jag gjorde alltså denna skiss redan för 32 år sedan. Här, på Peterson-Bergers väg 88 där jag bodde med min bror. Det finns mer att fundera över kring detta tycker jag men denna text skall inte bli en bok.
”Det spelar ingen jävla roll vad jag gör, ingen bryr sig ändå.”
Blommor. Det räcker inte att, med graffitins internationella bildspråk, bara skriva ett ord även om GOTTSUNDA i detta fall representerar en stor grupp människor, ett VI och inte bara ett pseudonym och ett JAG. Därför lade jag till 9 blommor som då bidrar till de 9 grundformerna som verket/målningen består av. Varje form är alltså en bokstav och en blomma. Vilka blommor är inte särskilt viktigt men det kan vara 9 midsommarblommor. Något jag bla gjort som en tidigare gestaltning på uppdrag av Vägverket/Stockholms Konst och står som en skulpturserie längs Ulvsundavägen utanför Bromma Flygplats. Vad som fascinerar mig med midsommarblommorna är historier om dess funktioner och symboliska värde myntat och nedtecknat långt innan Sverige kristnades. Mustiga Asatro berättelser. Gottsunda är väldigt naturnära och artrikt. Linné tog sina elever/studenter ut till Gottsunda för att studera den botaniska mångfalden här. Vem skriver våra nya berättelser om de blommor som gestaltats här?
Foton i blommorna och bokstäverna.
Jag tänkte att det skulle vara en utmaning att få kvinnor som aldrig går ut att komma och kika på verket. Men iom att jag fotat så många personer under medborgardialogerna tänkte jag att någon av dessa kvinnor känner någon av de jag fotat. Det kanske tom är någon av kvinnornas barn. Och jag misstänker att om barnet är med i verket kommer kvinnan utan tvekan gå ut och kika på det. Därav uppstod tanken med att ha foton i måleriet. Först en smula sublimt men kommer man nära ska bilderna vara rätt tydliga och igenkännande.
Det blev ett 50-tal foton i verket. Detta grepp gör verket i sin genre en aning unikt. Jag tillfogade bilder från Gottsunda Hip Hop Festival samt några bilder på tidigare graffitimålerier som funnits i området och i Gottsunda Centrum tidigare men som nu, även av okänd anledning, tagits bort. Nu återuppstår de, om än för kanske enbart 10-15 år.
Mina söner lyckades få in ett foto i verket som tydligen föreställer Pernilla Wahlgren. Det är någon form av tröttsam tonårshumor som jag inte riktigt begriper, men där är hon, med stjärnor i ögonen. Hon får plats i Gottsunda hon också.
1992 arrangerade föreningen Hip Hop Corporation i samverkan med bla Gottsunda Fritidsgård och Studiefrämjandet en Internationell Hip Hop Festival i Gottsunda. Den första Festivalen i sin genre i Europa. Festivalen är beryktad idag och en av de då inbjudna graffitimålarna målade på en vägg i Gottsunda Centrum, en vägg som nu är bortbyggd och verket är således enbart historia. Den unga graffitimålaren kallade sig Reas och kom sedan att representera USA på Biennalen i Venedig 2004, dvs den i särklass största och mest inflytelserika internationella samtidskonstutställning alla kategorier. Att konstnärer som deltar där, och representera sitt land, är att jämföra med att vinna guld vid 100m sprint vid Olympiska Spelen.
En annan målning som finns på foto i verket är målat av mig på beställning av Uppsala Kommun 1994 under Kungsängsledsbron. I början av Nolltoleransen 2000-tal, när all form av offentlig målerikonst/graffiti förbjöds inom Uppsala Kommun, så sanerades målningen bort. När jag i år 2020, kontaktar Stadsbyggnadskontoret som förvaltar objektet för att höra vad som hände med verket svarar de att de inte har en aning vad som skett, varför verket är borta eller vem som är ansvarig. Det var märkligt vad lite man vet om de objekt man är ansvarig att förvalta tänker jag och har genast ett förslag. Alla dessa väggar som finns runt om i Uppsala, och det är väldigt många, förvaltas alltså av Kommunen och ägs alltså i slutänden av alla boende i staden. Mitt förslag är att öppna dem alla så vem som helst, när som helst, får gå dit och måla och skriva exakt vad som helst. Folkets egna fria demokratiska forum med andra ord.
Sanningen om vad som skedde med målningen är att kommunen förstörde verket och sedan skyllde på ett inhyrt saneringsbolag, som enligt kommunens representant ”inte kunde skilja mellan klotter och konst”.
Uppsala Kommun ansåg på tidigt 2000-tal att detta verk måste bort då nolltolerans mot graffiti rådde politiskt. Det är en målning utifrån Auguste Rodins skulptur Tänkaren. Skissen hade jag gjort på Ny Carlsbergs Glyptotek i Köpenhamn.
Sammanfattning
Verket syftar till att ge identitet åt platsen tillsammans med den övriga konsten som finns i området.
Gottsunda är unikt.
Genom sitt graffitiuttryck kopplas verket även samman med den internationella Hip Hop scenen där alla får utrymme oavsett vilken bakgrund man har. Hip Hop är arbetarklassens uttryck för akademikerklassens Postmodernism.
?
Unga kvinnor, och män, skapar sina egna uttryck och sina egna kulturella referenser. Konst idag är tex det de själva stannar till vid och tar en selfie med. Något som sticker ut, är unikt och berättar något om vem de är och var de kommer från.
Att få kvinnor att ge sig ut i samhället och delta är en stor socialpolitisk fråga. Kan konst fungera som ett stort litet steg? Det får tiden utvisa men ambitionen är helt riktig.
9 bokstäver och 9 blommor med en del tankar bakom. Det räcker långt med att målningen/målningarna upplevs som trevliga och beskriver den trevlighet som området redan präglas av.
Den översta bilden är skissen till detta uppdrag. Den nedre är ju en del av det färdiga resultatet. Hyfsat lika blev det väll?
Gör din plikt. Kräv din rätt. Trelleborgs Museum. Utställningen Stadslifv.
”Enade vi stå – söndrade vi falla ” myntades av den grekiske diktaren Aesopos född 620 f. Kr.
Alexandre Dumas- De tre musketörerna 1844 där musketörernas valspråk lyder: ”En för alla – alla för en”.
Frankrikes motto. Spritt över världen efter 1789 och Franska Revolutionen som innebar att tankar om folkstyre fick stor spridning och ledde till en maktförskjutning från monarkier till republiker. Sociala revolutioner och liberal demokrati fick fäste. Men även kommunistiska styren som i tex Kina.
I filmtrilogin Trikoloren av Krzysztof Kieślowskis – Den blåa filmen (frihet), Den vita filmen (jämlikhet) och Den röda filmen (broderskap) – associeras de tre orden i mottot med de tre färgerna i Frankrikes flagga trikoloren.
Broderskap(röd) och frihet(blå) representerar Paris. Vita fältet symboliserar den makt, kungar och rojalister förlorat och som nu är avskaffat.
I Sverige är dessa uttryck nu förpassade till ett Arbetarrörelsens utställning på ett museum i Trelleborg. I viss mån ekar dessa slogans tomt i vänsterkretsar än idag, men väldigt sällan och tillika blygsamt. Man kan tillskriva uttrycken en tidig Socialdemokrati där man på allvar menade att man alltid försökte kompromissa mellan samhällets ytterligheter, men där just ordet ”solidaritet” officiellt övergavs av Socialdemokraterna på 90-talet och ersattes med parollen ”satsa på dig själv”.
När Ruskig Ångest fick uppdraget att måla på Trelleborgs Museum utgick han från RUSKIG målning han gjort i Finland tillsammans med Kaos 2010.
Vill man vara lite kritisk idag, vilket Ruskig Ångest i egenskap av graffitikonstnär anser vara lämpligt, så är det den som skriker mest som vinner företräde. En annan populär tendens är att utse en fiende och polarisera. Det är samtliga partier väldigt duktiga på men han undrar om det verkligen är folkets vilja eller om det ligger hos de politiker som skall företräda det folkliga.
Exempel på vi-dom polarisering i Sverige idag är mellan Rika- Fattiga, Starka- Svaga, Kvinnor- Män, Unga- Gamla, Utbildade- Outbildade, Medborgare- Papperslösa och Svenskar- Nysvenskar.
Egentligen finns inga val. Vi kan nämligen välja allt.
Den Amerikanska Drömmen är att varje individ kan bli President. Den Nordiska Drömmen är att vi Alla kan vara Presidenter.
Ruskig Ångest är ingen lärare, bara vanlig konstnär. Pedagogiskt anser han dock att det är kutym att arbeta med sin familj och sina vänner, vanligt att arbeta med dem man tycker om och liknar, men enormt viktigt, utmanande och utvecklande att arbeta med sina ovänner och tom dem man tror sig hata.
